Den förbisedda journalistiken
PITEÅ
I slutet av 1980-talet gick TV- och dataspel som medium från en hobby för de initierade till en familjeangelägenhet. Genom lanseringen av Nintendo Entertainment System, NES, och dess flaggskepp Super Mario Brothers, har det funnits media som bevakar den interaktiva underhållningsformen – speljournalistik.
I jämförelse med vanlig journalistik har speljournalistiken utmärkt sig genom årens lopp för att snabbt adaptera tekniska landvinningar såsom Internet, webb-tv och på senare år även podradio. Trots detta åtnjuter speljournalistiken mindre respekt än sina närbesläktade förgreningar inom musik- och filmindustrin.
- Svensk speljournalistik skiljer sig ganska markant från film- och musikditon. Delvis för att det är en mycket yngre bransch som fortfarande söker en identitet. Influenser tas från både film- och musikjournalistiken, men mediet i sig skiljer sig markant. I det stora hela så skulle jag nog beskriva speljournalistiken just nu som en rebellisk tonåring i sökandet efter en egen identitet, säger Johan Eklund, redaktör på Gameplayer.se och utbildad IT-historiker.
Journalistik på frammarsch
- Från början var speljournalistiken ren och skär konsumentupplysning, fokus låg på att upplysa om vad utvecklare höll på med just nu och rena recensioner som gav anspråk på objektivitet. Dagens spelskriverier kan beskrivas som postmoderna där subjektiviteten ibland nästan får för stort spelrum. Det är i det jag ser det rebelliska; revolten mot det gamla uppstyrda sättet att skriva om spel, säger Johan Eklund.
När Internet lanserades i mitten av 1990-talet och möjliggjorde publicering av egna texter utan större kraftansträngning exploderade den svenska speljournalistiken. 1996 grundades den första svenska redaktionellt drivna spelsajten (Zlot.se, numera nerlagd) och kort därefter lanserades ett flertal konkurrenter. Det som från början ansågs vara en, om än högljutt surrande men tillfällig fluga, resulterade i en svärm av svenska aktörer på Internet. Johan Eklund anser att det finns både för- och nackdelar med redaktionellt arbete på webben.
- Fördelen med webbformatet är att man får ett högt och direkt informationsflöde. Konkurrensen är hård och läsarna vill ha lättsmält och lättillgänglig information så snabbt som möjligt. Det ger mindre tid till kvalitetskontroller.
Kritiserad journalistkår
Den största kritiken mot den svenska speljournalistiken riktas ofta mot dess yrkesgrupp – journalisterna. I Sverige finns det idag enbart en enda utbildad journalist som granskar spelindustrin, resten av kåren är självlärd och saknar akademiska meriter. Kritiken är till viss del befogad men inte jätterelevant, tycker Johan Eklund.
- Visst kan det vara en fördel om redaktörer har journalistisk utbildning men jag ser det inte som något krav. Dock tycker jag personligen att spelskribenter överlag skulle må bra av lite mer kunskap inom både journalistik och speldesign. Särskilt det senare, då det skulle skapa mer djup och insikt i de texter som produceras, oavsett om det handlar om recensioner eller kulturreportage.
I slutet av 1980-talet gick TV- och dataspel som medium från en hobby för de initierade till en familjeangelägenhet. Genom lanseringen av Nintendo Entertainment System, NES, och dess flaggskepp Super Mario Brothers, har det funnits media som bevakar den interaktiva underhållningsformen – speljournalistik.
I jämförelse med vanlig journalistik har speljournalistiken utmärkt sig genom årens lopp för att snabbt adaptera tekniska landvinningar såsom Internet, webb-tv och på senare år även podradio. Trots detta åtnjuter speljournalistiken mindre respekt än sina närbesläktade förgreningar inom musik- och filmindustrin.
- Svensk speljournalistik skiljer sig ganska markant från film- och musikditon. Delvis för att det är en mycket yngre bransch som fortfarande söker en identitet. Influenser tas från både film- och musikjournalistiken, men mediet i sig skiljer sig markant. I det stora hela så skulle jag nog beskriva speljournalistiken just nu som en rebellisk tonåring i sökandet efter en egen identitet, säger Johan Eklund, redaktör på Gameplayer.se och utbildad IT-historiker.
Journalistik på frammarsch
- Från början var speljournalistiken ren och skär konsumentupplysning, fokus låg på att upplysa om vad utvecklare höll på med just nu och rena recensioner som gav anspråk på objektivitet. Dagens spelskriverier kan beskrivas som postmoderna där subjektiviteten ibland nästan får för stort spelrum. Det är i det jag ser det rebelliska; revolten mot det gamla uppstyrda sättet att skriva om spel, säger Johan Eklund.
När Internet lanserades i mitten av 1990-talet och möjliggjorde publicering av egna texter utan större kraftansträngning exploderade den svenska speljournalistiken. 1996 grundades den första svenska redaktionellt drivna spelsajten (Zlot.se, numera nerlagd) och kort därefter lanserades ett flertal konkurrenter. Det som från början ansågs vara en, om än högljutt surrande men tillfällig fluga, resulterade i en svärm av svenska aktörer på Internet. Johan Eklund anser att det finns både för- och nackdelar med redaktionellt arbete på webben.
- Fördelen med webbformatet är att man får ett högt och direkt informationsflöde. Konkurrensen är hård och läsarna vill ha lättsmält och lättillgänglig information så snabbt som möjligt. Det ger mindre tid till kvalitetskontroller.
Kritiserad journalistkår
Den största kritiken mot den svenska speljournalistiken riktas ofta mot dess yrkesgrupp – journalisterna. I Sverige finns det idag enbart en enda utbildad journalist som granskar spelindustrin, resten av kåren är självlärd och saknar akademiska meriter. Kritiken är till viss del befogad men inte jätterelevant, tycker Johan Eklund.
- Visst kan det vara en fördel om redaktörer har journalistisk utbildning men jag ser det inte som något krav. Dock tycker jag personligen att spelskribenter överlag skulle må bra av lite mer kunskap inom både journalistik och speldesign. Särskilt det senare, då det skulle skapa mer djup och insikt i de texter som produceras, oavsett om det handlar om recensioner eller kulturreportage.
Jonny Knutsson
Kommentarer
Trackback
